Tjejspråk...

Trodde verkligen att jag inte talade "tjejspråk", att jag var rak och tydlig.
Fan...jag gör ju det! Jag kanske har en högre nivå på mitt tjejspråk, mitt emellan typ, men ändå är det nog rätt obegripligt om man inte är en tjej.
Är det något biologiskt? En liten extra gen som vi kvinnor föds med, kanske ett tilllägg i språkcentrumet eller tränas vi från födslen att linda in våra ord?
Konstigt att män inte förstår oss jämt, för dom lär det ju vara rena grekiskan (om man inte råkar vara grek förstårs).
Vi tjejer borde gå i hop och skriva en manual eller ordlista där vi förklarar de enklaste fraserna.

Fortfarande supertrött och ont i kroppen, hoppas att det inte är nån läskig sjukdom på gång. Tog mig igenom Idol finalen och tittade lite på en prins i New York, sen somnade jag.

J hade en kompis som sov över så man hörde fnitter tills jag somnade :) Kommer i håg hur spännande det var att sova borta när man var liten, hur mysigt det var att ligga och prata och skratta tills man somnar.
Av någon konstig anledning får det mig att tänka på en singstar stjärna med vingar som pinglar, tre tokfnittriga idioter och ett dragit fönster....
T sov över hos grannarna och helt plötsligt blev hon flera år äldre *s*
Hon behöver få känna sig stor och modig och när jag frågade om allt gick bra så ger hon mig "ja, va fan tror du blicken".

Jaja..Kidsen åker pulka, L åker cross och jag borde ta tag i städningen (borde är ett vackert ord).
Ikväll middag hos L föräldrar :)

Kommentarer
Postat av: A

Hahaha jag skrattar åt minnesbilden.. änglavingar o plingeling...

2008-12-13 @ 19:55:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0